Jag blir trött på, alla jävla positiva tillrop och kommentarer alla verkar ha om sitt liv. Ge mig en påriktigt historia. Ge mig själ, hat, värme, kärlek. Ge mig inte fredagsmys med chips och tackos glada framför tv:n med nyklippt frisyr, glada barn, gravida magar och kärleksfulla fäder. Ge mig inte jag har sprungit 400 mil idag, avslutat med morgon yoga. För löpningen tog jag kl.05.00 så jag lagom till 06.00 kunde ta yogan och sedan vecka barnen och röra ihop en smoothie. Ge mig fisar rapar och jag hatar honom, men älskar samtidigt, historier. Jag är less på bilder med putande munnar, där kindbenen pekar ut och man gärna får en liten blick av dom fylliga brösten och den platta magen trots att nyss ett barn kommit ut från magen med rutor. Vart hittar jag på riktigt bloggar som inte blir överdrivna åt något håll?