Tända ljus på graven

Den minsta somnade snabbt i bilen efter besöket på min farmor o farfars grav.
Den äldre funderade över döden och över kropparna i jorden, dom vackra tända ljusen och varför det växer gräs där dom ligger.
-Vad händer med sälen(själen) när man dör?
-Jag vet inte vännen, svarade jag!
-Mamma det händer nog ngt magiskt, det är jag säker på!

Ja det får vi hoppas, jag lyssnar på min dotter i detta.

Kram och puss alla sälar!

Ibland så känner jag att jag skulle vilja va liten igen. Bekymra mig över hur mina dockor mår över att bilarna ska stå uppradade i rätt ordning. Och fundera över hur jag ska kunna räkna, skriva och någonsin lära mig gånger tabellen. Men nu är jag stor!

Hemlängtan

Nu längtar jag hem, jag vill hem till Umeå!
Har inatt legat på hotell, som ska var så härligt.
Men det är alltid ngn jäkel som kommer hem sent talandes hgt i telefonen, slängandes i dörrar. Dessa personer får mig att vakna för att sedan inte kunna somna om. Tacka vet jag att sova hemma i sin egen säng och bli väckt av mina egna.
Nu ska jag ut och jobba för att sedan hämta dom små på dagis, längtar hem!

Ett gossebarn

071013 klockan 05:32 srevs jag in på förlossningen av Birgitta Sondell pga värkar och vattenavgång. Jag var i vecka 39 och hade ett blodtryck på 130/75. Fosterläge var huvud ner och min lille bebbe var fixerad. Fosterljudet var normalt. Värkarna hade börjat kl.02:30 och vattnet hade gått kl 01:30. Kl.11:00 drog värkarna igång ordentligt och kl.12:00 hade jag krystvärkar. Kl 12:29 föddes Otto Napoleon Folmerz och lyckan var total. Han vägde 4665 och var 54 lång. Jag tyckte hans såg ut som en liten sumobrottare och jag blev så glad när han hade en liten snopp mellan sina ben. Äntligen hade min Otto kommit till världen.

Min älskade kille ligger nu och sover efter en otroligt trevlig kväll med nära vänner och gott fika. Han ligger och sussar i storasyrrans klänning, som han absolut ska ha på natten. Inget annat duger. Han är helt fantastisk i sitt lockiga långa hår och sin vilja av stål. Sin blyghet som plötsligt dyker upp och hans arga humör. Hans glädje och hans blick när vi tittar på varandra. Hans mulliga ben som man vill klämma på och hans stolthet över hans nya säng. Hans beundran över sin storasyster och hans kraft i att säga min pappa. Hans vackra blåa ögon och hela hans underbara väsen. Jag blir så lycklig över att få ha han i mitt liv, över att få ha en sån personlighet nära. Jag älskar honom över allt annat och han är den finaste jag vet. Tänk att man kan tycka om 2 personer så enormt mycket, det visste jag inte innan han fanns. Jag älskar dig Otto, du är min lilla ängel.

Veckan som gått har vart innehållsrik, trots att O var sjuk månd, tisdag! Jag har hunnit med Piteå, Skellefteå och Umeå. Jag har klippt av mitt långa slitna hår, jag har träffat goda vänner en stund, jag har hunnit prata med andra i telefonen, jag har haft ett super möte i slutet av veckan.

Ha en underbar lördag, för det tänker jag ha!

Sjukling

Ibland så är man ett geni, ja tyvärr så är jag bara det ibland. Har haft enorma sömn problem då sonen vart vaken på nätterna. Men nu har han sovit bra en längre tid. Detta på grund av att den ömma modern kom på att spjälsängen skulle ut och madrassen skulle fram. Han njuter av att sova på golvet.

Nu har vi dock haft en febrig, riktigt hög sådan, son. Som velat lega näranäranära och det har han fått. Nu är han bättre och jag tror att madrassen lockar mer inatt!