Kommer ihåg när jag fick panik av den höga ljudnivån. När det fick mig att tappa fokus, lixom på nåt vis bli uppäten och få panik samtidigt över musiken. När koncentrationen inte gick att få fram utan allting bara gick runt som i en hemskt högljudd torktumlare. När tung träning gjorde att musklerna inte svarade. När hela kroppen lixom bara hängde och jag försökte få med mig kropp och knopp i panik utan att det gick. När tung träning fick övergå i lugna promenader. När promenaderna fick läka. När promenader var lika jobbiga eller jobbigare än något jag någonsin gjort. Men allting går. Bara man lyssnar! Allting går verkligen bara man lyssnar!
onsdag 19 februari 2014
Utmattningen
Var på träningspass ikväll! Ville att musiken skulle öka, full koncentration och totalt fokus. Tung träning!
Bakfull
Likt en bakfull känner jag mig. Yrvaken, mosig, sugen! Dock luktar jag bättre och jag har just sovit med min sjuka son. Vi båda behövde det efter nattens bravader. Och nu ska denna bakfulla kvinna göra sig i ordning för att ta tag i em. God morgon klockan 15.00 passar mig idag.
tisdag 18 februari 2014
Akuten
Igår satt jag och sonen på akuten. Det är en lång historia. Han mår bättre och det är inget livshotande, som jag som i princip aldrig är orolig trodde för en stund. Såg på arga snickaren och reflekterade över att många människor bara vill ha mer, nytt, annorlunda! När blir vi nöjda och vad är det vi söker efter? Aldrig någonsin har jag sett så många styling program, bygg nytt gör om. Bygg större, nya tapeter, nya bord...tycker det börjar bli snuskigt och det ryms inte längre i min hjärna. Som min dotter brukar säga - tänk på människorna i andra länder!
måndag 10 februari 2014
Livet
Livet är verkligen underbart! När jag släpper på måsten och följer min inre röst och mitt hjärta! Det är ju rätt sjukt att jag efter min sjukskrivning för utmattning startat mitt eget företag. Trots eget bolag och allt vad det innebär så har jag aldrig varit så harmonisk förr. Märkligt. Jag har tagit kontroll över mitt liv och njuter. Nu ska jag börja gå upp 15 min tidigare på morgonen dricka min näring, dra några djupaandetag och sedan väcka barn. Det tror jag på, allt för att mitt morgonhumör behöver egentid! Det är mitt nästa steg.
onsdag 25 september 2013
Stockholm
Åker till Stockholm idag. Känns så himla kul och befriande! Förr ångest, sömnbrist, stresspåslag bara av tanken att åka till huvudstaden. Nu känner jag glädje, inspiration och egentid! Härligt!
lördag 17 augusti 2013
Hörlurar
Ligger i sovrummet och väntar på att surströmmingen ska serveras. Tyvärr med en i vanliga fall rolig grannfest! Men idag känns det inte så kul. Dottern har sovit typ 5 timmar inatt pga att hon verkligen skulle sova på balkongen, men vaknade tidigt av att det regnade på henne. Hennes humör idag kan man lugnt säga är upp och ner. Sonens är likaså och mitt och sambon. Blä så trist! Alla är sura och jag vill vara ifred. Snart mycket snart måste jag skärpa mig eller inte jag har inte alls bestämt mig! Vi får se!
onsdag 7 augusti 2013
Sommaren
Förra sommaren var annorlunda. Jag kämpade på med pauser, rutiner och att lyssna på mig själv. Det gick rätt så bra, bättre än vad jag trott och bättre än sommaren innan. Nu i sommar behöver jag inte tänka på samma sätt, men glömmer det gör jag aldrig. Kommer ihåg en fest, en fest som blev för mycket. Inte för mycket av det goda. För mycket socialt, men jag kommer ihåg mitt sätt att mitt i detta gå ifrån och andas och bara vara. Min förmåga att hämta upp mig själv och att orka fortsätta. Jag glömmer aldrig när jag kunde gå på träningspass igen utan att det blev för mkt med alla människor, hög skit dålig musik och en skrikandes instruktör. Jag glömmer aldrig smärtan som var inne i mig. Men framförallt njuter jag av att vara som jag är nu. Annorlunda fast ändå lika. Jag har mycket att tacka, men det som gjort allt i livets stora förändring det är näringen. Min älskade Dundernäring som gör sån skillnad i folks liv, om man står ut och fortsätter. Som gett mig styrka både inuti och nu på sistone även utanpå. Som gett mig orken tillbaka så jag kunnat ta tag i utmattningen. Tack! Jag vill aldrig göra om resan, men jag vill inte vara utan den.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)