Ansvar

Jag har lätt för att ta ansvar. Ta ansvar för att folk ska må bra, för att folk ej ska bli ovänner. För vad folk tycker och tänker. Jag rycker in när jag hör på röster att det behövs. Jag är enormt öppen och känslig för känslor. Jag känner av alla vibbar, glada, trötta, arga. Jag känner av och tar ansvar. Tar ansvar över andras känslor som jag inte ens vet om dom är där. Om det jag känner är rätt. Idag har jag analyserat mitt ansvar och släppt när jag brukar ta över känslan. Det gick bra, men trots att ingen vet, var det som att hoppa från ett högt berg. Rakt ner i paradiset! Det är slut med att ta ansvar för andra, jag har nog med mig själv och mitt eget ansvar. Jag har jobbat med detta länge nu. Nu har jag gjort slut! Jag kommer möta detta igen, men jag ska komma ihåg hur det är att hoppa ner och ur! Jag ska bara vara jag och visa min lycka och styrka och hoppas att någon annan vågar följa med på vägen.